Munnen:

När du äter mat, så börjar det med att du tuggar det med munnen. Tänderna sönderdelar maten till mindre bitar och du känner smakerna på maten. Det är tungan som känner de olika smakerna på maten. Det kan vara surt, sött och bittert. Det känner också om maten är gammal eller giftig som gör att maten är oärt bart. Sedan blandats det med saliv som gör att det blir lättare att svälja och saliven utlöser enzymen amylas som påbörjar nerbrytningen av stärkelse.

Matstrupen:

Från munnen till magsäcken så åker maten i matstupen. Matstrupen är som ett tunt rör som bräsar fram maten. Du kan till och med stå på huvudet och drika vatten och svälja det utan problem. Även tarmarna pressar fram maten på det sättet.

Magsäcken:

När maten kommit ner i matsäcken så börjar väggarna i matsäcken röra på sig då blandats maten effektivt. Under tiden maten blandats på så bildar matsäcken magsalt som innerhåller saltsyraor och enzymer som bryter ner proteinen i matenen och saltsyran är frätande och kan döda bakterier som kan finnas i maten, men väggarna i matsäcken har en slemhinna som tål de frätande syrorna.

Tolvfingertarmen:

sedan först maten till tarmarna och den första tarmen heter tolvfingertarmen, det heter så för den är lika lång som 12st fingrar på rad (25cm). Bukspott från bukspottkörteln och galla som levern tillverkar tillkommer i tolvfingertarmen för att kuna forsetta nerbrytningen av maten. Bukspott vätskan inerhåller olika enzymer som kan bryta ner protein, kolhydrater och fett. Bukspottet naturiserar saltsyran så det inte fräter på tarmarna, och om du någon gång spyr så mycket så det inte finns någon mat kvar i matsäcken att spy upp så kommer du spy upp saltsyra och gallan som har en grön färg, så om din spya har en grön nyans, så vet du att då har spytt upp galla. Om du har bullimi och har ett krav att spy ofta så kan din hals och tänder vara skadade av alla saltsyror som har frätt på tänderna eller halsen.

Tunntarmen:

Tunntarmen har en vågig hinna. Vecken är små, och är bara milismeterhöga, små larv liknande utskott som kallas tarmludd. På ytan av tarmluddet är det ett lager med tarmceller, de har i sin tur egna utskott på ytan där näringen nu kan tas upp till blodkärlen för att de har blivit nerbrutet till mindre bitar och bakterier har försvunnit.

Blindtarmen:

Blindtarmen finns där tunntarmen och tjocktarmen möts. Det är en liten tarm stump som vi inte har någon andvändning av, men forskare tror att vi för många tusen år sen andvände vi för att bryta ner något som inte finns kvar, men forskare är inte riktigt säkra på det.

Tjocktarmen:

När tarminnehållet åker vidare till tjocktarmen så innehåller det 80% vatten. Så det är tjocktarmens uppgift att att suga ut allt vatten i avföringen så det blir fast och inte deare. Det finns också bekterier i tarmen som tillverkade bl.a. K vitamin som är ett viktigt ämne för att kroppen ska kunna fungera bra.

Ändtarmen:

Det är i ändtarmen allt slutar. När ändtarmen blivit fylld med avföring så drar tjocktarmen och ändtarmen ihopp sig för att pressa ut avföringen. Om det behövs kan det hända att man måste krysta. Då spänns bukens muskler för att öka trycket inne i bukhålan. Samtidigt sluts struphuvudet för att få ytterligare tryck.

Källa:

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/?ar=True

//Henke