Vår kropp är upp byggd av drygt 200 ben. Vissa ben är större som till exempel lårben och höftben. Andra ben är mindre, som fingrarnas och tårnas ben. Det allra minsta benet är hörselbenen som sitter i örat. Några av benen i kroppen rör sig emot varandra som gångjärn. Det är lederna som håller ihop ben delarna och ger också skelettet stadga. (Om du vill läsa mer om vad som kan hända om lederna inte funkar som de ska så tryck HÄR)

Skelettet håller inte bara upp kroppen och der den stadga, de skyddar dessutom hjärnan och inre organ.

Huvudet består av totalt 29st ben, Hjärnskålen är uppbyggd av pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet som skyddar hjärnan så den inte får några alvarliga skador.

Revbenen har vi för att skydda bland annat hjärta och lungor, de 10 översta revbenen sitter dels fast mot benutskot på bröstkotorna, och dels mot bröstbenet genom revbensbrosk. De 2 nedersta sitter bara fast mot bröstkotorna. På det sätt skyddar det framför allt annat hjärtat och de 2 lungorna. I bröstkorgen sitter också några muskler som är viktigt för vår andning. Musklerna funkar också som ett förråd av mineraler bland annat kalcium och fosfat. Mineralerna i blodet och i skelettet byter mineraler ibland, detta gör att blodet koncentration kan hållas ganska jämt.

Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som innerhåller mycket kollagenfibrer. Det gör att skelettet böj- och draghållfasthet, och kalciumkristallerna i benet gör det hårt och mer hållbart. Denna uppbyggnad är som armerad betong. En benvävnad kan vara antingen kompakt, eller uppbyggd av många tunna ben bjälkar med benmärg emellan. En annan typ benvävnad är lite svampaktig för det del likna lite en tvättsvamp, benmärgen i benvävnaden kan både vara gul och röd. Den gul aktiga benmärgen innerhåller i största del fett medans den röda benmärgen producerar rödablodkroppar. Den röd benmärg finns i bröstbenet, höftbenskammarna och i rörbenens ändar hos personer som har vuxit klart, ca 20+. Andra hålrum i benen innehåller gul benmärg. Den kompakta benvävnaden är väldigt tungt så om alla ben skulle inner hålla den kompakta benvävnaden skulle skelettet vara för tungt. Därför innerhåller varje ben både kompakt och svampaktig benvävnad för att skelettet ska vara starkt men ändå inte för tungt, även om det var båda kompakt och svampaktig benvävnad så utgör skelettet ca 20 % av hela kroppsvikten.

Vartenda ben i kroppen har en tunn bindvävshinna runt sig som kallas benhinna, som innerhåller nerver och blodkärl, och kärlen når till och med benvävnaden. Blodkärlen får benvävnadens syre och näring. Benhinna är mycket känslig på grund av att nerver sitter i vävnaden.

Bild: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/Human_skeleton_diagram.png/207px-Human_skeleton_diagram.png

Text: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/

Ha de gott Henke :)