Kroppens signaler och reaktioner

 

För att vår kropp ska kunna fungera på ett korrekt sätt måste alla dess kroppsdelar samarbeta. Det gör de genom att kroppens celler kommunicerar och delar viktig information med varandra . Denna kommunikation är möjlig tack vare vår kropps nervsystem och hormonsystem.

 

Hormonsystemet

 

Vår kropps hormonsystem består utav flera körtlar som bildar just ämnet hormoner. Dessa signalämnen sprider sig med hjälp av kroppens blodomlopp och kan nå ut till kroppens alla olika delar. Många tror att hormoner arbetar självständigt, det gör det dock inte. Hormonerna samarbetar nämligen med vår kropps nervsystem på ett mycket invecklat vis för att få vår kropps alla reaktioner att samverka i harmoni. Hormonerna kan dock reglera sig själva, om det är ett överskott utav någon slags hormon minskar kroppen produktionen. Men om den hormonbildande körteln märker att det finns ett underskott utav någon hormon ökar de istället hormon produktionen.

Hormonen brukar i bland även benämnas som kroppens ”kemiska budbärare”.  Det finns många olika sorters hormoner och de är alla specialiserade för att påverka en speciell cell, dessa celler kallas för målceller.  Som jag skrev tidigare bildas hormonen i olika körtlar, dessa kallas för endokrina organ och de viktigaste hormonbildande organen är:

 

•                                         Hypofysen

•                                         Sköldkörteln

•                                         Bisköldskörtlarna

•                                         Binjurarna

•                                         Langerhans öar i bukspottskörteln

•                                         Äggstockar och testiklar

•                                         Celler i magtarmkanalen

•                                         Celler i njurarna

 

Alla körtlar bildar olika sorters hormoner, hypofysen är till exempel den körtel som kontrollerar alla andra körtlars hormonproduktion.  Den är fäst under hjärnan i en liten grop i skallbenet,väger mindre än ett gram, är mindre än en ärta men är trots det en av kroppens viktigaste körtlar. Efter att hormonen har bildats i körteln utsöndras den direkt ut i blodet och när hormonen når ut till en målcell reagerar då denna på ett långt förutbestämt vis. Hormonerna styr mycket av det som sker i vår kropp. Bland annat:

 

•                                         Ämnesomsättningen

•                                         Tillväxten

•                                         Salt- och vattenbalansen

•                                         Könsmognaden och sexualdriften

•                                         Fortplantningen

 

 

Nervsystemet

Nervsystemet består utav hjärnan, ryggmärgen och nerverna som samarbetar så att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra och arbeta som en enhet. Nervsystemet reagerar snabbare än hormonsystemet och människans nervsystem är faktiskt mer avancerat än djurens. Det är därför vi människor har längre utvecklade mentala och intellektuella förmågor. Det är även det som har gett oss möjligheten att tala, skriva, ett välutvecklat minne och leva ett känslorikt liv.

 

Nervsystemet har även många andra sysslor. Det tar in viktig information ifrån t.ex.hörsel- och syngångarna som sedan lagras så att kroppen kan anpassa sina rörelser efter den informationen. Nervsystemet styr även över organ och olika vävnader med hjälp av antingen nervtrådar som leder informationen vidare ut i kroppen eller med hjälp av olika signalämnen som för det till muskelceller, körtelceller eller andra nervceller. Så nervsystemet styr inte bara muskler, leder och skelett utan det styr även våra hormoner och våra inre organ.

 

Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans vad som brukar kallas för det centrala nervsystemet. Vissa delar av detta system kan vi inte påverka själva, denna del kallas för det autonoma nervsystemet. Detta namn kommer ifrån det faktum att autonomt betyder självständigt och att det autonoma nervsystemet arbetar helt utan viljans kontroll. Den del som vi kan kontrollera kallas dock för somatiska nervsystemet.

 

Nervsystemet är uppbyggt utav en nervvävnad. Denna nervvävnad är i sin tur dels uppbyggd av två olika celler. Det består dels utav nervceller, som även kallas neuron och dels utav stödjande celler, även kallade gliaceller. Det ”centrala nervsystemet” är uppbyggt av omkring 100 miljarder nervceller och det innehåller ungefär 10 gånger så många gliaceller.  Varje dag dör cirka 100 000 nervceller men det är bara de omogna nervcellerna (stamcellerna) som kan dela på sig, vilket gör nervvävnaden känslig för skador och det tar lång tid för den att återhämta sig.

 

Nervcellen

Nervcellen är uppbyggd på ungefär samma vis som kroppens vanliga celler. Den har både en cellkärna och cellsaft men det finns även vissa delar av den som gör den väldigt olik en ”vanlig cell”. De har nämligen långa utskott som växer sig ut ur dem, ett sådant utskott går under namnet axon. Dessa utskott leder kroppens elektriska impulser utifrån cellen. Sedan finns det även kortare utskott som tvärt emot axonen leder impulserna in till cellerna, dessa går under namnet dendriter. Dessa celler kan bli upp emot en meter långa och förgrenar sig ut i kroppen till andra nervceller, muskler och körtlar så att de kan hålla kontakten med hela vår kropp.

 

Nervcellerna har som sagt förmågan att ta emot, bilda och leda impulser. Impulser är en form utav elektriska urladdningar som uppstår i nervcellen. Denna urladdning uppkommer när natrium och kaliumjoner med en hög fart passerar igenom cellens yta (cellmembranet) och impulsen som bildas sprider sig snabbt vidare till andra nervceller. Kontakten som överför impulsen till varandra kallas synpas. När impulsen når fram till synpasen utsöndras ett kemiskt signalämne, detta signalämne sprider sig vidare till nästa nervcell som stimuleras och utsöndrar en ny impuls. På detta vis kan en impuls spridas en otroligt lång väg innan den slutligen leder till något. Det är så vi till exempel kan känna att en spik är vass samtidigt som vi kliver på den. En enda nervcell kan ha kontakt med över tusentals olika celler, dessa celler har i sin tur kontakt med tusentals andra nervceller, det är på detta vis nervsystemet är uppbyggt. Den kontakt som bildas i mellan en nervcell och en muskel kallas för motorändplatta och den fungerar på ett liknande vis som synpasen mellan två nervceller. När impulsen når fram till en muskel dras den ihop och om impulsen istället går till en körtelcell utsöndrar den sitt sekret som till exempel kan vara saliv.

 

En nervcell vid namn neuron skickar alltid sina impulser i samma riktning medan de nervceller som förmedlar informationen från det centrala nervsystemet till kroppens muskler och körtlar går under namnet motoriska. De nervceller som tvärt emot de motoriska leder informationen ifrån kroppen till det centrala nervsystemet kalla sensoriska. Motoriska och sensoriska nervceller kan ibland ingå i en och samma nerv, den kallas då blandad.

 

Källa:

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/

 

Mvh Henke