Kroppens muskler
Muskler och senor
Vår kropp är uppbyggd utav muskler och senor som tillsammans med skelett och leder ger oss möjligheten att röra oss, och även att leva.
I och med att muskler som är fästa vid vårt skelett kan dra ihop sig skapas rörelser i vår kropp. Detta ger oss vår rörelseförmåga, men musklerna ger oss mer än bara ett rörligt liv. Det ger oss även:
· Skydd åt våra inre organ
· Ett stadigare skelett
· Möjligheten att tala, tugga, svälja och visa känslor i form av olika miner
· Möjligheten att kontrollera vår tarm och urinblåsas uttömning
· Möjligheten att behålla vår kroppstemperatur med hjälp utav musklernas värmeutveckling
Det finns 3 olika sorters muskeltyper, hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur och glatt muskulatur.
Hjärtmuskulaturen:
Är den muskulatur som bygger upp hjärtat. Dess muskelfibrer är oftast förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskelns sammandragningar pumpar blod ut ur blodådrorna och är en viktig del i blodomloppet. Hjärtmuskulaturen är både uthållig och snabb men den kan dock inte styras av viljan.
Skelettmuskulaturen:
Skelettmuskulaturen är vad som kallas tvärstrimmig, det kommer ifrån det faktum att om du iakttar den igenom ett mikroskop ser den randig ut. Det är även den muskulatur som bygger upp de stora musklerna i t.ex. armar och ben. Muskulaturen fäster, som hörs på namnet, vid skelett eller bindväv. Den är snabb men inte speciellt uthållig och dessa muskler kan du påverka med hjälp av viljan.
Skellettmuskulaturen är uppbyggd utav ett flertal celler som ”smällt” ihop och därför innehåller varje cell flera olika cellkärnor. Efter att vi är födda bildas inga nya skelettmuskler, vi ökar istället på deras storlek och en del muskelceller kan bli hela 30 centimeter långa. Skelettmusklerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket precist vis och därifrån kommer dess namn som den tvärstrimmiga muskeln. Det finns två olika sorters proteintrådar, aktin och myosin. Muskelcellerna ligger ihopbuntade bredvid varandra med hjälp ut av kroppens bindväv och tillsammans med många ”cellbuntar” bildas en muskel. Musklerna får sitt syre ifrån blodet som kommer in i muskeln igenom artärerna som följer bindväven och vid hårdare ansträngning behöver kroppen mer syre och mer blod pumpas in. I bindväven finner vi även nerver som skickar information till det centrala nervsystemet.
Skelettmuskeln fäster (som hörs på namnet) i vår kropps skellett . Det fästs med två eller tre punkter i benet och dessa punkter sitter på varsin sida utav en led. När muskeln sedan drar ihop sig böjs leden och tack vare denna hävstångs effekt kan mycket små muskelrörelser få stora reaktioner. De muskler som böjs i en led går under namnet böjmuskler medan de muskler som sträcks i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan dock även vara sammankopplad med flera olika leder och tillsammans bildar alla muskler ett invecklat samspel som ger oss en möjlighet att röra oss på ett okomplicerat och smidigt vis. Det finns även undantag och vissa skellettmuskler fäster (trots namnet) i kroppens hud. Ett exempel på detta är ansiktets muskler.
Som jag tidigare nämnde kan skellettmusklerna styras med hjälp utav viljan. Impulsen som kontrollerar musklernas sammandragningar förmedlas med hjälp utav ryggmärgsnerver. En nervtråd kan ett hundratal muskelceller i samma muskel under en rörelse men eftersom en muskel innehåller flera tusentals muskelceller är flera nervtrådar inblandade i styrningen utav en enda muskel. Desto färre muskelceller en nervtråd innehåller, desto snabbar och bättre transporteras informationen och desto snabbare hinner vår kropp reagera. När musklerna dras ihop förbrukas även mycket energi och det är därför det är mycket viktigt att äta ordentligt. Mer om kroppens signaler kan du läsa HÄR
Glatt Muskulatur:
Glatt muskulatur finner du i bland annat urinblåsan, blodkärlens väggar, luftrören och magtarmkanalen. Sammandragningar av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet (som du kan läsa om i blodomloppet)igenom blodådrorna och luftflödet igenom luftrören. Det är även den glatta muskulaturen som tillåter tarm- och urinblåsans innehålla att stadigt röra sig framåt. Den glatta muskeln är uthållig men långsam och går inte att styra med viljan.
Det finns drygt 600 skellettmuskler i hela vår kropp och några utav dem är:
· Huvudets muskler
· Halsens muskler
· Nackens muskler
· Ryggens muskler
· Bröstkorgens muskler
· Bukens muskler
· Skuldrans muskler
· Över- och underarmens muskler
· Handens muskler
Mer om dessa kan du läsa HÄR (där vi även fann informationen)
Mvh Henke